Förorenad mark innebär att jord, fyllnadsmassor eller grundvatten innehåller ämnen i halter som kan skada människor eller miljö. Det kan bli aktuellt när ni ska köpa eller sälja en fastighet, planerar att bygga eller schakta, eller när en avvikelse upptäcks under pågående arbete. Det viktigaste att få klart direkt är om det verkligen finns en förorening, om den innebär risk i den markanvändning ni planerar och vilket ansvar samt vilka skyldigheter som gäller i ert fall. Med de svaren kan ni ta rätt beslut om undersökning, hantering av massor och eventuella åtgärder, och undvika onödiga stopp, kostnader och ansvarsrisker.
Det är en mark där halterna av ämnen är så höga att de kan innebära risk för människors hälsa eller miljön. Föroreningar kan finnas i jord och fyllnadsmassor, men också i grundvatten och i vissa fall påverka byggnader genom ångor. Orsaken är ofta tidigare verksamheter eller händelser på platsen, till exempel industri, verkstäder, drivmedelshantering, deponier, impregnering, olyckor eller långvariga utsläpp.
Det är viktigt för er eftersom miljögifter ofta påverkar vad ni kan göra på en plats och vilka krav som ställs vid ett köp, ett byggprojekt eller ett markarbete. Hur allvarligt det är avgörs främst av vilka halter som finns, hur föroreningarna kan spridas och vilken markanvändning ni har eller planerar. En plats kan därför vara acceptabel för en viss användning men olämplig för en annan, särskilt om marken ska användas för bostäder, skola eller annan känslig verksamhet.
Samtidigt betyder en misstanke eller en registrering i länsstyrelsens och kommunens underlag för förorenade områden, ofta synlig i EBH-kartan, som sammanställer uppgifter om misstänkta och konstaterade förorenade områden inte automatiskt att marken är farlig i er situation. Det betyder att det finns en anledning att utreda och riskbedöma, så att ni kan fatta rätt beslut om undersökning, hantering av massor och eventuella åtgärder med ett underlag som håller för både projektets behov och dialogen med tillsynsmyndigheten.
Förorenad mark blir en risk för er när den kan påverka om platsen går att använda som ni planerar, vilket underlag som krävs för beslut och vilket ansvar som kan bli aktuellt. I en fastighetsaffär eller vid exploatering uppstår risken ofta när frågan kommer in sent. Då kan ni behöva kompletterande utredning innan ni kan gå vidare, marken kan visa sig vara olämplig för tänkt användning eller kostnader kan uppstå för masshantering och åtgärder som inte fanns med i kalkylen. Därför är det särskilt viktigt att reagera på tecken på tidigare verksamhet och att tidigt få en tydlig bild av risknivån i förhållande till den markanvändning ni planerar.
I bygg och markarbeten blir risken ofta som tydligast när ni ska schakta och hantera massor. Då kan massor behöva provtas och klassas, och hanteringen kan påverka logistik, tidplan och kostnad om massor inte kan återanvändas på plats eller behöver särskild kontroll för att undvika spridning. Om det finns risk för spridning via damm, avrinning eller påverkan på grundvatten kan det också krävas försiktighetsåtgärder och dokumentation för att arbetet ska kunna fortsätta kontrollerat.
Risken ökar också när marken ska användas mer känsligt än tidigare, till exempel när en tidigare industriplats ska bli bostäder eller skola. Då behöver riskbedömningen spegla den nya exponeringen, och även halter som inte framstår som höga kan bli avgörande för om platsen kan användas som planerat och vilka åtgärder som krävs för att nå en acceptabel risknivå.
När markföroreningar blir aktuella behöver ni få grepp om tre saker, vem som kan bli ansvarig, vad ni måste göra när ni får kännedom om en förorening och vem ni ska ha dialog med. Naturvårdsverkets vägledning utgår från att ansvaret i första hand ligger på verksamhetsutövaren, alltså den som har bidragit till föroreningen, och att ansvaret kan omfatta både undersökningar och åtgärder. Om ni upptäcker en förorening som kan innebära skada eller olägenhet ska ni underrätta tillsynsmyndigheten utan dröjsmål. Med tillsynsmyndighet menas den myndighet som kontrollerar att reglerna följs och som kan begära in underlag, ställa krav och följa upp att rättelse sker. I många ärenden om förorenad mark är det kommunen som är tillsynsmyndighet, vilket innebär att kommunen ofta är er första kontakt och kan ange vilket underlag som behövs i just ert projekt, särskilt vid schakt och masshantering.
Provresultat behöver tolkas utifrån den markanvändning ni har eller planerar, eftersom risk inte handlar om att ett ämne finns, utan om halter och hur människor eller miljö kan påverkas på platsen. Bedömningen kopplar därför halter till möjliga exponeringsvägar, till exempel kontakt med jord, damm, ångor eller påverkan på grundvatten, och till om föroreningen är avgränsad eller kan spridas.
För er är slutsatsen viktigare än siffrorna i sig. Bedömningen utgår ofta från generella riktvärden och kan behöva kompletteras med en platsanpassad riskbedömning, så att resultatet blir relevant för just er situation. Det ni ska kunna svara på är om platsen kan användas som planerat, om användningen behöver begränsas eller om åtgärder behöver planeras för att nå en acceptabel risknivå, särskilt vid bostäder, skola eller annan känslig användning.
En bra riskbedömning gör också nästa beslut tydligt. Den ska visa om underlaget räcker eller om mer avgränsning behövs, och den ska ge tillräcklig klarhet för att ni ska kunna planera masshantering och tidplan utan onödiga stopp och omtag.
När marken är eller kan vara förorenad blir massorna ofta den del som snabbast påverkar tidplan och kostnad. För er handlar det om att ha kontroll på vad som schaktas upp, att massor med olika föroreningsgrad inte blandas och att hanteringen sker på ett sätt som minimerar spridning. Ni behöver kunna visa var massorna kommer ifrån och vilken bedömning som gäller för just den delen av området, eftersom innehåll och ursprung avgör hur massorna kan hanteras vidare.
I många projekt behöver massor provtas och klassas innan ni kan avgöra om de kan återanvändas på plats, flyttas inom området eller behöver transporteras bort. Om massorna inte kan återanvändas på plats behöver de normalt gå till en mottagare som har rätt tillstånd att ta emot dem. För er betyder det att masshantering och logistik behöver hänga ihop, eftersom mellanlagring, omlastning och extra transporter snabbt driver både kostnader och genomföranderisk.
Masshantering blir också en fråga i kontakten med kommunens tillsyn. Kommunen behöver ofta kunna följa hur ni har gjort en bedömning, hur ni planerar att hindra spridning och hur ni säkerställer spårbarhet från schakt till omhändertagande. När bilden är tydlig blir det enklare att fortsätta arbetet utan avbrott och samtidigt visa att hanteringen är säker och korrekt.
När en förorening är konstaterad behöver ni avgöra om den innebär en oacceptabel risk i den markanvändning ni har eller planerar. Om risken är låg och föroreningen är tydligt avgränsad kan det i vissa fall räcka med korrekt masshantering och åtgärder som hindrar spridning och exponering. Då handlar det om kontroll och spårbarhet, och om att arbetet genomförs utan att massor blandas eller att föroreningar sprids via damm, avrinning eller påverkan på grundvatten.
Om halter, spridningsförutsättningar eller planerad användning gör risken oacceptabel behöver åtgärder planeras för att nå en acceptabel risknivå. Det kan innebära att förorenade massor tas bort, att föroreningen avskärmas så att kontakt och spridning bryts eller att föroreningsinnehållet minskas genom behandling på plats. Valet behöver vara riskmotiverat och kopplat till den användning som ska fungera långsiktigt, särskilt vid bostäder, skola eller annan känslig användning.
Oavsett åtgärdsnivå behöver resultatet gå att följa upp. Det ska vara tydligt varför hantering eller åtgärd valts och möjligt att visa att risken faktiskt har reducerats till den nivå som krävs för den planerade markanvändningen, så att genomförandet inte bygger på antaganden. När den linjen är tydlig minskar risken för sena krav och projektet blir mer förutsägbart i både tid och kostnad.
När ni behöver stöd i frågor om miljögifter och förorenad mark, inför fastighetsaffär, exploatering eller schakt, hjälper Lynx Miljökonsult AB er att få rätt underlag och en tydlig hantering. Ni når oss på 0793-50 46 22 eller sally@lynxmiljo.se för rådgivning och nästa steg i ert projekt.
Ni kan också skicka ett meddelande via vårt kontaktformulär så återkommer vi inom kort. Besök gärna vår sida för orter för att se om vi arbetar nära er.
Tidigare verksamhet som industri, verkstad, drivmedel, deponi eller impregnering är vanliga riskindikatorer. Titta också på kommunens och länsstyrelsens underlag, ofta synligt via EBH-kartan. En registrering betyder inte att marken är farlig, men att den bör utredas.
Utgångspunkten är att verksamhetsutövaren, den som bidragit till föroreningen, ansvarar. Om ansvarig saknas kan ansvarsfrågan i vissa fall bli aktuell vid fastighetsförvärv, vilket gör tidig bedömning viktig i affär och exploatering.
Upptäcker ni en förorening som kan innebära skada eller olägenhet ska tillsynsmyndigheten underrättas utan dröjsmål, ofta är det kommunen. Säkerställ samtidigt att massor hanteras spårbart så att spridning via damm eller vatten undviks.
Provresultat måste tolkas mot den markanvändning ni planerar. Bedömningen utgår ofta från generella riktvärden och kan kompletteras med en platsanpassad riskbedömning. Målet är att avgöra om användningen är möjlig, behöver begränsas eller kräver åtgärder.
Masshanteringen är ofta det som påverkar mest. Provtagning, klassning, krav på spårbarhet, mellanlagring och transporter till rätt mottagare kan driva både tid och kostnad, särskilt om frågan kommer in sent och leder till stopp eller omtag.
