Riskbedömning av förorenad mark visar om uppmätta eller misstänkta föroreningar i jord, grundvatten eller sediment innebär oacceptabla hälsorisker, miljöpåverkan eller risker för omgivande områden. Bedömningen används för att avgöra om marken kan användas som planerat, om mer provtagning behövs eller om åtgärder behöver utredas.
Den görs när provtagning visar förhöjda halter, inför exploatering, vid ändrad markanvändning eller när kommunen behöver underlag i ett ärende. För att bedöma risken vägs halter samman med spridning, exponering, framtida användning och vad som behöver skyddas på platsen.
Förhöjda halter betyder inte automatiskt att marken behöver åtgärdas. Det viktiga är om ämnena kan spridas, om människor eller miljö kan exponeras och om platsens användning gör risken acceptabel eller inte.
Det är därför samma provsvar kan bedömas olika beroende på om området används för bostäder, parkmark, verksamhet eller industri. Markförhållanden, grundvatten, avstånd till känsliga miljöer och vilka skyddsobjekt som finns i närheten påverkar slutsatsen.
Bedömningen behövs framför allt när provsvar visar halter över riktvärden, när tidigare verksamhet kan ha påverkat marken eller när kommunen behöver ett tydligt underlag inför nästa steg i ärendet.
Bedömningen bygger på mer än provsvar och uppmätta halter. För att förstå om det finns en faktisk risk behöver föroreningen kopplas till platsens användning, hur ämnen kan spridas och vilka människor eller miljöer som kan påverkas.
Vanligtvis vägs flera delar samman:
Det är den samlade bilden som avgör om risken kan accepteras eller om ärendet behöver gå vidare. Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark är ett viktigt stöd, men de behöver alltid tolkas tillsammans med platsens användning, markförhållanden och möjliga spridningsvägar.
Resultatet visar om riskerna kan accepteras, om underlaget behöver kompletteras eller om åtgärder behöver utredas. Det kan innebära att inga åtgärder behövs, att fler prover krävs eller att ärendet behöver tas vidare i dialog med tillsynsmyndigheten.
Om riskerna inte kan accepteras kan underlaget ligga till grund för beslut om sanering av förorenad mark, medan val av åtgärd, omfattning och genomförande hanteras i nästa del av ärendet.
En förenklad bedömning kan räcka när underlaget är tydligt, platsens användning är känd och halterna kan jämföras mot relevanta riktvärden. Då går det ofta att avgöra om risken är acceptabel utan mer omfattande beräkningar.
En fördjupad bedömning behövs när platsen är mer komplex, till exempel vid osäker spridning, närhet till grundvatten eller ytvatten, ångor från marken eller behov av platsspecifika riktvärden. Målet är att underlaget ska vara tillräckligt för beslut, utan att utredningen blir större än nödvändigt.
En tydlig bedömning ska kunna användas som beslutsunderlag i dialog med kommunen eller annan tillsynsmyndighet. Den behöver visa vilka data som finns, hur riskerna har bedömts och vilka osäkerheter som finns kvar.
Underlaget bör också förklara varför en viss slutsats är rimlig. Det kan handla om att riskerna kan accepteras, att mer provtagning behövs eller att åtgärder ska utredas vidare. Om provtagningen är begränsad, spridningen är oklar eller markanvändningen kan ändras behöver det framgå tydligt, så att det går att avgöra om slutsatsen håller eller om mer underlag behövs.
Naturvårdsverkets vägledning om riskbedömning av förorenade områden ger stöd för hur antaganden, osäkerheter och slutsatser kan redovisas tydligt.
Lynx Miljökonsult AB hjälper er att bedöma risker vid misstänkt eller konstaterad markförorening. Vi går igenom provresultat, markanvändning, spridningsvägar och skyddsobjekt för att avgöra om mer utredning behövs eller om åtgärder ska tas fram.
Ring 079-350 46 22 eller mejla info@lynxmiljokonsult.se. Ni kan också skicka en förfrågan via kontaktformuläret. På vår sida med orter ser ni var vi arbetar.
Det är en bedömning av om föroreningar i jord, grundvatten eller sediment innebär risker för människor, miljö eller omgivande områden.
Den behövs när provtagning visar förhöjda halter, när tidigare verksamhet kan ha påverkat marken eller när kommunen begär underlag.
Nej. Halterna behöver bedömas tillsammans med markanvändning, spridning, exponering och skyddsobjekt innan beslut tas.
En förenklad bedömning kan räcka vid tydligt underlag. En fördjupad behövs när platsen är mer komplex eller när platsspecifika riktvärden krävs.
Resultatet kan visa att riskerna kan accepteras, att fler prover behövs eller att åtgärder behöver utredas.
